Skip to content

It’s Worth Gold

March 16, 2010

Automatic translation of text

GULD VÄRT

Okej, vi tar väl det där om Melodifestivalen först, eftersom alla jag träffar frågar mig ändå. Vann rätt låt? Ja, det tycker jag faktiskt. Visserligen var det en jämn kvalité på de flesta melodierna, men Anna Bergendahls låt gick rakt in i hjärtat, med stor hjälp av hennes vackra, unika röst och bländande utstrålningen. Ett stort lycka till i Oslo, Anna!

I morse visade mina söner Sångfågeln till sin lillasyster, priset för vinsten 1984. Snabbt springer hon fram till mig. ”Har du vunnit en fågel?”

Alla skrattar. Sedan förklarar Isak: ”Men Clara, pappa vann hela melodifestivalen!”

”Felodifestivalen?” Clara stirrar rakt fram och ser grubblande ut. Kan detta verkligen stämma?

”Ja… för länge sedan gjorde jag det… med mina bröder.” Jag böjer mig ner och förklarar vidare: ”Man skulle kunna säga att vi tog guld.”

”Jaha,” svarar hon reflexmässigt, men jag ser i hennes blick att hon inte fattat ett dugg. Och förresten spelar det ingen roll. Hon har ändå inte tid att prata längre. Bolibompa har precis börjat.

Lite senare går vi ut och leker i snön. Men just den här dagen ser vi ovanligt många gula fläckar på snövallarna.

”Titta!” säger jag till Clara. ”Hur vet vi att det har varit hundar här?”

”För man ser att dom har kissat!”

”Precis.”

”Du pappa… kisset är alldeles gult.

”Just det.”

”Men vet du, pappa?”

”Nej?”

”Mitt kiss är faktiskt vitt!”

”Jaså?”

”Som snö…”

”Åh, det säger du inte? Men… det är ju bra! Jag menar, om du skulle vilja kissa ute, då ser man ju inte kisset, för då har det samma färg som snön.

”Hihi… ja!” Men då kommer hon på något. ”Jo… men ibland, pappa… då är kisset sivlrigt [svårt med konsonanterna ibland]… med massa glitter i!”

”Oj då! Då kan ju snön bli jättefin!

”Mmm… hihi… ja, men pappa… ”

”Ja?”

”Igår var kisset guld!

”Wow, det är ju otroligt! Tror du jag också kan kissa guld?

”Ja-aaa!” ropar hon, som om detta var det mest självklara i hela världen.

Efter att ha tyglat mig längre än jag egentligen klarar av släpper jag ut ett högljutt skratt. Oj, oj, oj, vad jag kommer att sakna dessa fantasirika samtal när Clara blir stor (vi får se till att det inte sker). De är guld värda – mer än någon guldmedalj från Felodifestiven.

En massa bra!

Louis

3 Comments leave one →
  1. Angie permalink
    March 25, 2010 22:13

    That is one cool picture!!!

  2. Lene Marie Høgh permalink
    March 20, 2010 15:38

    Hej louis .beautiful picture of your daugther in the snow your children are worth in gold have a good week end hugs me

  3. Belle permalink
    March 17, 2010 11:03

    Look at her….so cute.
    Very good picture!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: