Skip to content

Seize the Day

February 3, 2009

Family Column for Länstidningen, Södertälje, Sweden, 4 Feb 2009.

Automatic translation of text

FÅNGA DAGEN

I skrivande stund är det lördagskväll och jag sitter på ett hotellrum i Warszawa. Jag har under flera år koordinerat kursverksamheter här i Polen, men kommer nu att efterträdas av en annan.

Det känns lite tungt. Jag har vetat att denna dag ska komma, men den är knappast efterlängtad. Jag älskar dem jag arbetar med och undervisar här. Och att de gav mig det mest hjärtvärmande avsked idag gjorde inte saken lättare.

Men så fick jag ett SMS av min elvaårige Johannes. Han hade skrivit ett blogginlägg som han ville att jag skulle läsa. Jag klickade mig fram till hans webbsida och möttes omgående av den slående rubriken: “Livet”. Oh, dear! tänkte jag, det här kan bli intressant.

Texten inleddes med orden: ”Livet är ju underbart.” Bra start. Detta följs sedan av gåtan som förbryllat de vise i årtusenden: ”Men vad är egentligen meningen med livet?” Bra fråga.

Min unge författarvän dröjer inte med svaret: ”Jag tror att meningen med livet är att ha kul. Jag tar varje dag som om den var den sista dagen jag levde. Vem vet, imorgon kanske det händer något som gör att du dör.”

Vänta nu. Det känns som det inte var länge sedan jag slutade byta blöjor på den här gossen, och nu skriver han det här? Döden är förvisso ingen underhållande tanke, men jag inser att det han menar är faktiskt sant: vi vet aldrig vad som händer; därför måste vi söka lyckan och leva livet medan tillfälle ges.

Han fortsätter sedan med lite tankar om skola, kompisar och kärlek, och om hur livet kan gå upp och ner. Till sist avslutar han i paritet med inledningen: ”Jag har ett tips jag vill ge alla. Ta varje dag som om den var den sista.”

Wow. Det var kanske dags att vända på steken och själv ta emot råd från sina barn. Jag satt nu inte längre försjunken i självömkan utan rätade på ryggen. Jag insåg vilken härlig dag detta egentligen hade varit; jag hade haft ännu en fin erfarenhet; jag hade känt mig uppskattad; och jag hade nu en underbar samling minnen från Polen – som jag alltid skulle bära med mig.

Och dagen var ju faktiskt inte slut än. Det fanns säkert något mer ”kul” att fånga. Så jag gav mig ut på en promenad för att ta några kvällsbilder med min kamera. Det var kallt, mörkt, blåsigt och snöigt. Underbart, med andra ord.

Strax kommer jag till en speciell gångväg, tillsynes upplyst bara för min skull (för ingen annan var galen nog att ge sig ut). Jag vandrar in på stigen och tar samtidigt lite bilder.  Det kändes som en märklig surrealistiskt dröm; någon hade utstakat en vacker väg för mig, och satt ut lyktor så jag inte skulle gå på villovägar. Det är då jag hör den där inre rösten – som man alltför sällan lyssnar på: Det kommer bli bra det här.

Tack, Johannes, för att du hjälpte mig att fånga dagen. Pappa älskar dig.

img_1871-web2

Mina fotsteg.

img_1879-web

img_1873-web

img_1887-web

Som i en dröm.

4 Comments leave one →
  1. February 5, 2009 20:29

    Jag klickade mig in på hans blogg, men shit, vilken pojk !!
    Han verkar väldigt klok.
    Så djupa ord från en liten kille.
    Bra skrivet av honom, och så sant.

  2. February 4, 2009 19:31

    HEJ LOUIS AS ALLWAYS IT IS SO BEAUTIFUL WROTE OF YOU ,AND I WILL SAY THAT IT IS A SO GOOD GOING OF YOUR SON THAT HI HAS START HIS OWN BLOGG . LIFE CAN BEE SHORT SO LIVE WHEN YOU STILL HAVE IT .GIVE YOUR SON JOHANNES A BIG HUG FROM ME AND SAY GRATTIS WITH HIS BEAUTIFUL BLOGG FROM ME . YOU AND YOUR WIFE HAVE A SON THAT YOU CAN BE PROUD OF . THANK YOU FOR THE NICE PICTURES WITH YOUR FOOTPRINCE . HUGS FROM YOUR FRIEND LENE MARIE

  3. Nathalie Herrey permalink
    February 4, 2009 08:15

    Thanks uncle for posting on facebook so i can easily read your new bloggs. They are always wonderful to read and brings just that right amount of spiritual thought and graditude. I am a firm believer of choosing happiness – it is not going to fall into your lap:) – and that Heavenly Father wants us to find our way, even thru lives hard times, to joy. In Johannes case it seems he has taken the experiences he has had and come to the same conclusion:). He has great parents, and a great spirit.
    Thank you for the pictures. We went with the children to Marstrand the other day and the greatest gratitude comes for me in the nature that was created as a gift from our Father to us. Pictures likes that makes your hair stand up – beautiful! Just like a dream…

  4. Jan Burnett-McKeown permalink
    February 4, 2009 03:01

    As the saying goes – “live every day as though it were your last”! This will surely encourage people to make the most of their lives, as we never know what life may have in store for us.

    You have some lovely photos there. I particularly like the ones showing the footprints. It reminds me of another saying – “footprints – they show us where we have been, but cannot show us where we are going”. Yet another reminder that we never know what lies ahead for us.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: