Skip to content

Communication, part 1

November 28, 2008

Family Column for Länstidningen, Södertälje, Sweden, 26 Nov 2008.

Automatic translation of text

KOMMUNIKATION, DEL 1

Jag sitter här och har en diskussion med min tvååring. Hon försöker övertala mig om att hon inte behöver äta frukost. Hon har nyss svalt en hel vällingflaska och säger sig nu även ”behöva” lite nyponsoppa.

”Nej, Clara, du behöver inte dricka mer. Du behöver mat nu!”

”Nähä!” replikerar hon snabbt.

”Joho!” säger jag bestämt.

”Men,” ålar hon sig, ”jag blir suuuk mat!”

”Nej, lilla gumman, du blir inte sjuk av mat.”

Helt ärligt, en av de svåraste prövningarna för en småbarnförälder är att hålla sig för skratt inför barnen. Det här är ju bara för underbart! Jag tänker på hur tiden har rusat iväg. Det kändes som igår när Clara gjorde sina första gurglande läten. Nu sitter vi och har debatt i vardagsrummet.

Spontant känner jag att det är dags att lära ut en av livets viktigaste principer: kompromiss. ”Om du äter mat först så kan du få lite nyponsoppa sedan. Okej?”

Visserligen slog hon inte volter av lycka men hon gick med på det i alla fall. Och nu sitter hon där med mat i magen och flaskan i munnen. Alla vinner.

Men… oj, vad fort det går. Hon har visst bestämt sig för att halsa flaskan på rekordtid. Den är redan tom. Och nu hasar hon sig ner från soffan… vänder sig mot mig… närmar sig med bestämda steg… klättrar upp i mitt knä.

Med resolut stämma säger hon: ”Sitta pappas knä!”

”Älskling, du får alltid sitta här, det vet du, men jag ska bara skriva klart på datorn.”

”Nä!”

”Du… ha,ha… vill du inte att Länstidningen ska få pappas krönika?”

”Neeej!” ropar hon. Gränsen för antal kompromisser per dag är tydligen redan uppnådd. Förresten verkar hon andra planer för oss.

”Åka pumpa nu?” säger hon helt plötsligt.

”Va?”

”Åka pumpa pappa?”

”Jaha, du vill åka pulka med pappa?” (Vi jobbar fortfarande med prepositionerna).

Hon lyser upp som om jag hade kommit med världens bästa förslag. ”Jaaa, kom pappa!” säger hon med glittrande ögon.

Ja, ja, vad gör man? Det är väl bara att avrunda för den här gången och önska er alla en härlig dag. Snön vräker ju ner utanför. Inte kan man sitta här inne och skriva när man kan göra något mycket roligare.

Åka pumpa, till exempel.

4 Comments leave one →
  1. November 29, 2008 01:27

    HEJ LOUIS THANK YOU FOR A GOOD LAUGH ,I AM LOOKING FORWARD TO READ THE REST OF YOUR STORY AND I HOPE THE PUMPA ÅKNINGEN WAS GOOD. WE HAVE NOT SNOW JET HERE IN DENMARK BUT HOPE IT WILL COME AT CHRISTMAS. ENJOY NOW THE SNOW SO LONG AS IT IS .HUGS FROM YOUR FRIEND

  2. Lena Hagen permalink
    November 28, 2008 17:38

    Ha ha, du har jammen litt å stri med om dagen🙂 Det er jo nesten litt koselig også med slike bestemte små frøkner. Gled deg, det bare fortsetter og fortsetter he he. Vi jenter gir oss nemlig aldri🙂

    Her i huset er det kompromisser hele tiden om dagen, har en skikkelig liten kranglefant i huset🙂 Av og til ender det i latter og det er ofte det som faktisk løser opp hele situasjonen. (Nå er jo min lille prinsesse straks 6 år så det blir jo litt annnerledes enn med en 2-åring.)

    Kos dere med snøen og pumpaåkningen🙂

  3. Mia permalink
    November 28, 2008 17:12

    tack Louis!!!
    åh jag fick mig ett gott skratt,
    hon är ju helt underbar🙂
    hoppas att pumpa åkningen gick bra

  4. Anna permalink
    November 28, 2008 15:23

    Tack för ett gott skratt!! Du kan ju uppdatera sedan hur det gick med pumpaåkningen😀

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: