Skip to content

A 10-year-old Environmental Activist

August 27, 2008

Column for Länstidningen, Södertälje, Sweden, 20 Aug 2008.

AUTOMATIC TRANSLATION OF TEXT

EN TIOÅRIG MILJÖAKTIVIST

Jag vet att jag borde vara tacksam. Men nu börjar min äldsta sons enträgna miljöengagemang gå mig något på nerverna. Ända sedan vi kom hem från Kolmården har han oavbrutet tragglat på om olika djur- och naturprojekt.

”Snälla pappa, kan vi inte bli fadder för späckhuggaren? Det kostar bara 100 kronor i månaden.”

”Ja… vi kan ju prata om d…”

”Åh, titta här!” avbryter han. ”Här på Kolmårdens Insamlingsstiftelse kan man sms:a TIGER till 72900, för bara 30 kronor.”

”Visst, det låter intressant.”

Förresten pappa, mamma köper väl bara KRAV-märkta produkter?”

”Öh… det hoppas jag innerligt!”

”Sedan måste vi börja använda nedbrytbara plastpåsar!”

”Ja, ja… men du, kan vi inte…”

”Och bergsgorillorna, pappa…”

”Jaha, är vi tillbaks till djuren igen?”

”Om vi bara sms:ar till…”

”Vänta lite!” vädjar jag. ”Du har tittat på dessa sajter i timmar nu. Kan du inte lämna datorn och gå ut i friska luften istället.”

Det gör han. Men han kommer tillbaka efter en timma, då tillsammans med några andra barn som han har samlat ihop. Och de bär på soppåsar.

”Pappa, gissa vad vi har gjort?” säger han med sitt bredaste leende.

Jag funderar på om jag ens vågar fråga.

”Vi har byggt en nationalpark i skogen, och vi har städat bort allt skräp i den – så att djuren kan trivas bättre.”

Javisst. Självklart. Att städa rummet är en heldagsaktivitet, men tydligen är det inget problem att i ett nafs städa en hel skog.

Vi får nog sitta ner, tänker jag, och välja ett bra projekt som vi kan stödja. Annars ger grabben mig aldrig någon ro.

Fast egentligen, tänker jag igen: man borde väl vara tacksam.

Vid ögonkontakt med gorillahanen på Kolmården fylls man av stor respekt.

3 Comments leave one →
  1. Emma permalink
    September 12, 2008 02:26

    Hihi hjärtebarn är lika. Jag var sån i samma ålder också… Sen följer en period när man inser pengars värde och måste hålla i slantarna lite, men så fort man börjar jobba så är man där igen! Tyvärr är vi hjärtebarn också lätta mål för oseriösa typer. Lär grabben värdet av 90-konton!

    Hälsningar
    Ett 30-årigt Herrey-fan som också har ett medfött hjärtfel…

  2. August 28, 2008 01:31

    HEJ LOUIS FIRST I WILL SAY WHAT A BEAUTIFUL STORY, I CAN SEE YOU AND JOHANNES FOR ME. IT IS GOOD THAT HE WILL TAKE CARE OF THE ANIMALS BECAUSE THE ARE SO MUCH TO BE GREATEFULD FOR IN THIS WORLD. HUGS FROM YOUR FRIEND LENE MARIE

  3. Anna permalink
    August 27, 2008 23:34

    😀 Absolut något att vara tacksam för, även om det kanske inte ALLTID känns så.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: